En midsommarnattsdröm

20130606-103939.jpg

20130606-103950.jpg

20130606-103958.jpg

För en vecka sedan hade min klass, EST1 tre stycken föreställningar där vi spelade upp ”en midsommarnattsdröm” som vi själva tolkat till en åttiotalsversion och jag spelade rollen som Hermia.
Det hela var sjukt roligt och publiken var nöjda alla tre gångerna, ser fram emot tvåan då jag och några till i klassen kommer att spendera den på Stadsteatern som statister! Woop!
// elisophie

Paria/Parias

_DSC0414

Vi stiger in till Storan och leds in bakom ”scenen” där bemöts vi av en snabb huvud-och lillfingermätning. Bakom oss finns det bilder på tjockhövdade, dömda, odömda, listan kan göras lång.

Jag får en snabb flashback till P3 dokumentärs inslag om rasbiologiska institutet i Uppsala.

Stadsteatern har gjort en sammansättning av August Strindbergs klassiska triller Paria och Richard Rosengrens nyskrivna pjäs Parias.
Här skildras två olika fall, det första utspelar sig på ett kontor i början av förra sekeltkiftet. Det är en kvinna som har analyserat en man men inte helt kommit underfund med honom något han inte anat. Hon är odömd för ett mord som skedde utan avsikt, han dömd av okänd anledning.

Efter pausen slängs vi in i nutid.
Likt den första är vi på ett kontor men denna gången är det en yngre student som vill diskutera en dom med en äldre kvinna inom rättsyrket om en kvinna som dödat sitt eget barn.

Jag är glatt överraskad! Det var mysigt, spännande och jag kan ärligt talat säga att detta är något ut över det vanliga! Den känns även lämpad för både unga och äldre då de snackar om allt mellan prostitution och kvinnans rättigheter till ånger och skam.

Vill du veta mer om teatern?
kolla in stadsteaterns hemsida!

– Humle

PREMIÄR, i sista minuten.

Igår var jag och emily och kollade preimären av i sista minuten.
Den var lång, tre timmar med paus. Det innehåll en fantastisk scensättning med grymt duktiga scenfixare. Den innehöll en Eva Rydberg, en urgullig söt tant som är lagom tjock och sen fyra sköna typer till.
Den innehöll en hel del skämt, några bara den äldre målgruppen förstår andra lika lämpade för oss en aning yngre. Tyvärr hamnade vi bredvid en kraftig överviktig, narkoleptisk kvinna som satt och snarkade igenom teatern. Men trotts detta rekommenderar jag den, teater är en sådan underbar sak.

Läs mer om gen repet: HÄR

– humle

btw, bilden från genrepet, kanske kan ge en liten hint.
_DSC0267

Girlpower på Stadsteatern

Inför pjäsen... Jag vet inte hur många av er som kan någonting om August Strindberg, en av Sveriges genom tiderna största författare. Vet ni något har ni antagligen lärt er det i skolan, och har antagligen ingen jättebra bild av honom. Kvinnohatare är ett epitet han ofta får bära. Därför var det oerhört underhållande att se Fröken Julie, skriven av Strindberg, i en lite annorlunda version på Stadsteatern igår. En version med lite girlpower. Det var nämligen en monolog där skådespelaren Anna Pettersson spelade alla rollerna, från den frisinniga fröken Julie till den artige betjänten Jean, och hans fästmö Kristin. Inte nog med att hon lyckades med konststycket att trollbinda publiken genom hela pjäsen, hon var dessutom modern nog att blanda in videokameror. Ibland gick hon fram till en kamera, som direktsändes på storskärm bakom henne, för att tala rätt in i den. Det kändes som att hon talade direkt till en, pjäsen fick en hel ny dimension på det sättet. Bäst var dock att hon ifrågasatte och ändrade slutet, där den förstörda fröken Julie i vanliga fall tar sitt liv för att hon skämt ut sig. Istället frågade hon ”varför måste fröken Julie dö? För att hon är kvinna?”. Sedan drog hon iväg betjänten Jean och dödade honom istället. Här snackar vi girlpower på hög nivå.

Gisslandramat.

Jag har nyligen beskådat något fantastiskt, något som både unga och äldre har deltagit i. En typ av samarbete. Jag har sett gisslandramat på konserthuset som är ett samarbete mellan symfoniorkestern och skolstaden.

Ännu sitter jag fortfarande och försöker smälta denna upplevelse, med ett jätteleende på läpparna. Men jag ska försöka berätta.

-Detta är ett skådespel med grund i de sju dödssynderna. –
Servitören vid restaurang Vespan har svårt att konfrontera händelser från barndomen. Så nu X antal år senare bjuder han in sex olika människor (som tagit sig långt i livet) som på något vis gjort honom eller hans familj illa till restaurangen. Under kaos och många frågetecken slängs de in i en skrubb och kommer senare få dela med sig om vad de egentligen gjort, live sänt, på tv direkt.

För er som ännu inte sett den, PASSA PÅ!!
Se mer: http://www.facebook.com/events/125219480972651/

– humle.